Miss Lyckad är i stan

sagt och gjort traskadee jag igår ner till min gamla grundskola för att kolla in musikalen. high school musical visde sig inte vara någon större hit, så efter alla misförstånd reste jag mig från parketgolvet som mn har suttit på så otroligt många gånger och gick ut. styrde istället stegen mot lodjuret och med en tanke att prata litegrann med tuula. det gick inte så bra. hon har styrt stegen över atlanten till det stora landet i väst - precis som alla andra. förutom jag. JAG VILL OCKSÅ ÅKA TILL USA (NYC)!!! det gick alltså inte så bra att prata med henne. hade tänkt kolla hur det funkade med att komma och be om hjälp med matten när det börjar närma sig läskigheter som nationella prov i matte c. jag har paserat gränsen för vad anders kan hjälpa mej med, vilket inte gör att jag behöver mindre hjälp tyvärr..
med svansen mellan benen traskade jag hem igen...
sedan städade jag mitt rum. (gud vad jag är duktig)
fia ringde och föreslog sticky fingers. trevligt förslag. vilket det oxå blev sen (mer om det längre ner)
efter städningen bar det av mot dansen. locking stod överst på min to do list. och vi skulle öva capoeira-sparkar. i princip ska du hjula på en hand, men ångra dej och gå tillbaka åt samma håll. SVÅRT. vi börjar med att hjula över golvet. okej det kan jag fixa, jag har dock inte hjulat på hundra år. men så småningom kom jag in i det. tills vi skulle slå oss på benet med dena handen innan vi fick sätta ner den i golvet. det var hand i golvet, upp med benen, slå på benet, ner med andra handen. ner mer benen upp med armarna. det fick inte alls särskillt bra. och jag lyckades sträcka mej dessutom. jag ska lära mej kapoeirasparka, det är ändå ganska så coolt att kunna. men jag måste nog träna ganska mycket mer innan det sitter som det ska. fick däremot beröm av zerjon för första gången. det är trevligt.
träningsverken är brutal idag.
"hur går det för systrarna" var dennys kommentar när jag och olivia stod och gick igenom salsan sen. VA?! såå lika är vi faktiskt inte...
salsan... hade kommit helt ur form. verkligen. men i slutet gick det helt okej faktiskt. fick beröm av nina med. känndes riktigt bra. även om stegen inte sitter riktigt så är det så mycket roligare när man bara kan dansa. och då blir stegen och arbarna lite förvirrade, men uttrycken desstå bättre. nu gäller dte bara att lyckas stätta ihop rätt utförda steg med ansiktsuttryck så kommer det säkert bli jättebra.
hann åka hem mellan dansen och utgången, vilket va lite osäkert först men jäkligt skönt. det är jobbigt att släpa på träningsväskan i vanliga fall lixom.
sticky visade sig dock bli en besvikelse. vi var inte alls pepp. kajsas träff dök upp med flickvännen. marlene drog hem efter en halvtimme. det var alldelles för trångt för att man skulle kunna dansa. alldelles för mycket folk helt enkelt. vi stack vid tolvtiden. jenny ovch kajsa drog hemmåt, men jag och fia gick i snöstormen bort till tintin och fikade på te och brie och salami bagel. gott gott. sedan hade vi tänkt ta tjugo i två bussen hem. men den tycktes ha gått sönder. så det gick inte så bra. istället fck vi ta halv tre bussen. kul! satt där och väntade i nästan en timme på att få åka hem.
var hemma innanför dörren cirkus halv fyra. tre ch en halv timme efter att vli lämnat sticky. inte min dag.
idag väcks jag av onerna tii highschool musical. och en lillebror som vägar sänka volymen. klockan åtta. TACK säger man då och går efter lite skrik in och tar dvd skivan ifrån honom. det jälpte visserligen, men sedan blev det hans personliga agenda att försöka få upp mej ur sängen. vet inte hur många gånger han var här inne, men alldelles för många gånger för att jag skulle upskatta det.
fred ut//Amahleen
Kommentarer
Postat av: fia
familjen är värre haha
Trackback