Amahleen

det är lite hetsk stämning här just nu. i min familj alltså. eller kankse inte i hela famljen, men mellan mej och min familj (läs föräldrar). vi drar inte riktigt jämt just nu om man säger så. känns inte bra eftersom studenten närmar sig och saker som "jag tänker inte engarera mej i din student om inte du..."  slängs mellan väggarna. och jag är för stolt för att krypa tillbaka med svansen mellan benen och be om ursäkt. inte när de säger taskiga saker hela tiden. hade det bara varit jag, visst, men de är inga änglar de heller kan jag säga (läs främst mamma). kommentarer som är till för att träffa hårt kastas i min riktning för att hon är arg, vilket jag kanske skulle kunna förstå, men ju mer sådant hon säger ju mindre villig är jag att säga förlåt. och att få ett förlåt från dem, det kan jag ju bara gjömma. här är det de som har makten.
det hela leder till att jag flyr in på mitt rum, spenderar min tid framför min dator och framför den ena filmen efter den andra. orken att ta tag i puggandet som måste göras är inte stor den heller.
det här suger. det är inte så att jag vill bråka med dem, det bara blir så. och när mamma tar upp saker om den andra sidan av min familj och jämför dem med mej, vilket jag har sagt till henne är bland det värsta hon kan säga för att jag vet vad hon tycker om dem, så funkar det bara inte. jag vet att jag kan vara överjävlig ibland, men det kan fan de med. är det någon jag har lärt mig att vara elak ifrån så är det min mamma, är det någon som har lärt mej hur man säger just det som man vet sårar mest så är det min mamma.
 
för övrigt så skall jag dansa house imorgon. ska bli väldigt spännande.   

fred ut//Amahleen